Sverige var först att framställa syntetiska diamanter

Det är inte konstigt att många fascineras av dessa så hårda stenar som har bildats under miljarder år och där varje sten är unik, och som i olika slipningar får ljuset att reflektera som i inget annat material. Visst kan en rådiamant också den vara något alldeles extra. Men hantverket, vinklarna, ljusreflektionen och resultatet av en slipad diamant är något alldeles extra.

1797 upptäcktes att diamanter var gjorda av kol. Då började en jakt på att framställa diamanter genom olika slags maskiner. Men det var först 1953 och i Sverige som man hittade en metod att framställa syntetiska diamanter. Asea konstruerade då en maskin som under högt tryck och temperatur klarade av att tillverka diamanter.

– Men den första syntetiska diamanten var inte så rolig. Asea tog inte patent på metoden utan i stället arbetade de vidare med att förfina processen, säger Lie Lundberg.

Men General Electric var mer förutseende. När de ett par år senare lyckades framställa samma lilla konstgjorda diamant så tog de raskt patent på metoden. Sedan dess har utvecklingen gått snabbt framåt. Teknologin i dag är helt annorlunda. De tidiga syntetiska diamanterna framställdes för industrin. I dag är omkring 30 procent av de syntetiska diamanter som tillverkas av samma kvalitet som riktigt fina diamanter i kvaliteter som F G/Vvs Vs.

De största aktörerna är USA, Ryssland och Kina och de största tillverkarna är företag som Chatham, Gemesis, Apollo, De Beers, Sumitomo och Lucent Diamond. Indien är störst på att slipa diamanter, de slipar både naturliga och syntetiska diamanter.

– Därför kan det ibland ske en viss blandning i påsarna, säger Lie Lundberg.

Kontroll med UV-lampa

Det behövs ett vant öga för att urskilja om det är syntetiska diamanter. En första koll av fluorescensen görs vanligtvis med UV-lampa. Fluorescens innebär materials förmåga att absorbera strålning med vissa våglängder och sedan avge ljus med annan våglängd.

– Då är det perfekt att plocka fram den lilla UV-lampan. Lägg stenarna på bordet mot svart bakgrund och lys på dem. Då kommer färgerna fram. Blir det ingen fluorescens så får man plocka fram kortvågslampan och söka vidare, säger Lie Lundberg.

Framför allt blå, men även gul och grön fluorescens innebär att det är en av naturen tillverkad diamant. Avsaknad av fluorescens innebär att det kan vara en syntetisk diamant eller en typ IIa – men det förekommer även syntetiska diamanter typ Ib som är gula. Man uppskattar att ungefär 50 procent av alla diamanter har fluorescens som kan ses under en långvågig UV-lampa, medan tio procent är starka nog för att man ska kunna se en skillnad under direkt solljus eller svagt UV-ljus. Med UV-lampan kan man också se formen på kristallerna, som är annorlunda i syntetiska diamanter.

– Det kan man se både i långvåg och i kortvåg. Har stenen ingen fluorescens då får man forska vidare, då kan man skicka iväg diamanten till ett institut, så att man får den graderad och typidentifierad.

Högt tryck och hög temperatur

Olika typer av apparater som kan skanna diamanter och avgöra dess bakgrund har utvecklats snabbt under senare år. Utvecklingen tog fart på 1990-talet när en allt större andel av de syntetiska stenarna uppnådde gem-quality. Apparaterna har under senare år både blivit billigare, fler och mer transportabla.

– Utvecklingen har tagit ett rejält språng de senaste 10-12 åren, säger Lie Lundberg.

I naturen uppstår diamanter under mycket högt tryck och hög temperatur, cirka 3 000 grader. Syntetiska diamanter framställs av en uppvärmd kolvätegas i en vakumkammare under lägre tryck och knappt hälften så hög temperatur.

– De första syntetiska diamanterna var mycket små, under 2022 har de lyckats framställa syntetiska diamanter på upp till 20 carat, beroende på vilken maskin som används. Numera är det stora fabriker som producerar stenarna. Stenarna kan ha en brun- eller gulaktig ton. Men med lite behandling så får man dem ofärgade eller i andra färger. Tillsätter man kväve eller bor så får man antingen gulare eller blåare stenar, säger Lie Lundberg.

Med hjälp av ett mikroskop med en rejäl förstoring går det också att iaktta inneslutningar och med hjälp av dess karaktär avgöra vilken typ av diamant det är. Problemet är inte att det numera finns syntetiska diamanter utan att de så ofta förväxlas med naturliga diamanter. För visst har syntetiska diamanter fördelar.

– De är ett billigare alternativ till naturliga stenar

– De påverkar inte miljön i form av gruvor, de har färre orenheter. Det finns inte heller några syntetiska ”konfliktdiamanter”, säger Lie Lundberg.

De kostar också betydligt mindre för konsumenterna. Speciellt när det gäller större diamanter. Men de har även nackdelar.

– De släpper ut mer växthusgas än vad naturliga stenar gör. Det finns inga syntetiska konfliktdiamanter. Men å andra sidan så skapar naturliga diamanter arbete och tillväxt.

Syntetiska diamanter har lägre andrahandsvärde.

– Andrahandsvärdet på en syntetisk diamant i Sverige är i dag noll. De kan inte säljas på auktion eftersom de större auktionsbolagen inte säljer dem i andra hand. De flesta som säljer syntetiska diamanter köper inte tillbaka dem.

– Att köpa en naturlig rosa diamant kostar ju enorma summar, likaså en blå eller en grön. De Beers Lightbox säljer vita, rosa eller blå för samma pris – 1 ct solitär infattad i 14K för 18 000 kr, säger Lie Lundberg.

En nackdel som ofta framhålls är att en syntetisk diamant inte är unik. Färgerna skapas av människor. De krävs dessutom mycket energi att massproducera dem. En stor nackdel med handeln med syntetiska diamanter är att de är svåra att spåra bakåt, vilket gör att de ibland blandas med naturliga stenar. De som marknadsfört dessa oäkta stenar har heller inte alltid bemödat sig om att i sin marknadsföring avgränsa dem mot naturliga.

Cibjo heter en internationell organsation som har i uppdrag att företräda och främja handelns och konsumenternas intresse när det gäller smycken. De som är medlemmar förbinder sig att följa dess regler, som bland annat handlar om marknadsföring.

Reglerna stipulerar bland annat att det tydligt ska framgå när det är syntetiska stenar, inga förkortningar eller varumärkesnamn får dölja det och ädelsten får inte nämnas i detta sammanhang, inte heller ord som: äkta, real, genuin eller odlad får användas om syntetiska diamanter. Används ord som eco, hållbart måste det vara verifierat av tredje part.