Återvunnet guld – den äldsta senaste trenden

Medierna skriver om det, konsumenter efterfrågar det och företag agerar i allt större utsträckning. Vi ser en stark växande trend där vi vill vara medvetna konsumenter, ta ansvar för vår konsumtion och vara en del av jordens kretslopp. Detta återspeglas nu i smyckeindustrin där efterfrågan på återvunnet guld ökar och transparens i processerna är en nödvändig väg att gå.

Medvetna val – en växande trend

Medvetna och ekologiska val av produkter är inte bara ansvarsfulla val, de är en förutsättning för att vi ska hantera jordens resurser på ett miljövänligt och skonsamt sätt utan att belasta jordklotet så hårt som vi gör idag.

Naturvärldsfondens senaste rapport (släpptes globalt 27/10 2016) säger att om hela världen konsumerar i samma takt som vi gör i Sverige skulle det behövas 4,2 planeter. De stora bovarna stavas resande, köttkonsumtion och konsumtionshets. Det är dessutom en ökning från en två år tidigare rapport där siffran för oss svenskar låg på 3,7 planeter.

Samtidigt ser vi en stark växande trend där vi nu vill vara medvetna konsumenter och ta ansvar för vår konsumtion. Enligt SCB har svenskarnas återvinning av förpackningar som bland annat glas, plast och papper ökat rejält under 2016. Och den 26/1 2017 skriven DN att ”försäljningen av ekomat skjuter i höjden”, där statistik från SCB påvisar en försäljningsökning för ekologisk mat på 18% från 2015 till 2016.

Krav på en fungerande produktionskedja

Modevärlden har ögonen på sig efter ändlösa avslöjande skandaler på slavliknande arbetsförhållanden och kraftig miljöpåverkan. För att stoppa missbruk av människors och barns rättigheter, samt utnyttjande av jordens resurser, tar branschen initiativ till att kontrollera produktionskedjan i alla led och kraven på företagens CSR-policys är höga.

Trycket har lett till att världsledande företag som H&M uppmanar sina kunder att återvinna. Genom ett globalt klädinsamlingsinitiativ, med återvinningsstationer i H&M-butikerna, bidrar konsumenten till ett kretslopp som återvinner gamla plagg till nya kläder och andra textilprodukter. Det som är helt och rent går till andrahandsmarknader.

Återvinning – inget nytt för svenska guldsmeder

För svenska guldsmeder är dock återvinning inget nytt sätt att tänka. Många i branschen hävdar just att guldsmedsyrket är världens äldsta återvinningsbransch. Så länge guldsmycken har tillverkats, har de också återvunnits eftersom guldsmycken är material som inte kastas (av uppenbara skäl som värdet) – det kan alltid smältas ner och omarbetas för att bli till något nytt.

När guldet lämnas in, smälts det ned för att sedan återanvändas och så går det runt

Kort sagt innebär återvinning av guld samma princip som att panta flaskor. När guldet lämnas in, smälts det ned för att sedan återanvändas och så går det runt, precis som plasten i pantflaskor, och bibehåller sin kvalité. Detta är alltså ett naturligt inslag i en guldsmeds vardag; att köpa in guldskrot, skicka det för affinering och sedan få tillbaka återvunnet guld som blir till ett nytt smycke. Många guldsmeder smälter också guldet själva i verkstaden.

En naturlig konsekvens av hållbarhetstänket är att branschen märker av en allt större efterfrågan på personligt designade och handtillverkade smycken.

Återvunnet guld

Men kraven på etiska förhållningssätt inom ädelmetallbranschen har ökat både inom som utanför branschen. Konsumenter vill veta mer om guldets och ädelstenarnas ursprung och så vill även branschen. Butiker och leverantörer vill kännas sig trygga med vad de säljer.

Än idag finns det många gruvarbetare som får betala ett hårt pris i guldgruvor med dåliga arbetsförhållanden som i många fall kränker de mänskliga rättigheterna, samtidigt som miljön tar stryk av giftiga kemikalier som cyanid och kvicksilver. I dessa gruvor är risken även stor att stulna ädel- och basmetaller finansierar krig, vilket har skapat en efterfrågan på ”konfliktfritt guld”.

Därför har den internationella organisationen OECD (organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) tagit fram riktlinjer för ansvarsfull ädelmetallhantering som respekterar miljö och mänskliga rättigheter vid utvinning, tillverkning och handel med ädelmetaller.

OECD låter i sin tur institutioner genomföra och granska dessa riktlinjer, varav de mest kända är LBMA (London Bullion Market Association) och RJC (Responsible Jewellery Council). En LBMA-certifierad återvinningsprocess innebär att affinaderiet hamnar på den erkända ”Good Delivery List” för handelstackor. RJC är en icke-vinstdrivande organisation som utformar certifikat för att stödja ansvarsfullt företagande i smyckekedjan och tar upp ett brett spektrum av frågor gällande distributionskedjan, inklusive affärsetik, mänskliga rättigheter, sociala- och miljömässiga resultat.

NSG – lång erfarenhet av återvunnet guld

Ett företag som säljer guld till svenska guldsmeder är NSG Sweden AB, och här välkomnar de ursprungsfrågan.

– Det är jättebra att ämnet lyfts. Eftersom det finns så otroligt mycket guld i omlopp är återvinningsprocessen viktigt, säger Johnnie Lindbom, ansvarig på NSG:s återvinningsavdelning och fortsätter:

– Alla led bör se sig själva som en viktig länk i återvinningskedjan. Vår vision är att alltid sälja konfliktfritt och återvunnet guld, och vi ser ständigt över såväl val av leverantörer samt processer för att uppfylla de ekologiska normer som finns.

Guldet de säljer genomgår LBMA- och RJC-certifierade processer.

– Våra kunder frågar alltmer efter certifiering. Vi har under flera år prioriterat internationella certifieringar och väljer partners därefter.

Guld i dagens teknikprodukter

Ädelmetaller används idag inte bara till ur- och smyckesbranschen. Industrin är en stor konsument och i vardagliga teknikprodukter hittar vi fler gyllene gömmor än vi kan ana. Under senare år har därmed begreppet ”Urban Mining” etablerats, vilket innebär återvinning från stadens källor, eller närmare bestämt den elektronik vi använder, som mobiltelefoner, datorer och TV-apparater. I Sverige är ”cirkulär ekonomi” ett mer etablerat begrepp, med samma innebörd och strävan.

Urban Mining är också namnet på en organisation vars existens går ut på att minska miljöpåverkan och att återvinna återanvändbara material som i längden sänker energikostnader och sparar naturresurser. De menar, i en rapport från 2014, att det endast behövs 41 mobiltelefoner för att utvinna ett gram guld. Tanken på hur mycket guld vi har i världens mobiltelefoner är därför svindlande, och hur många av dessa återvinns?