Så mycket mer än bara ett smycke

Att komma in i ett rum där det luktar av färg, lera, trä, linolja, färgglada papper, vita dukar, att mötas av ett glatt ansikte, få känna på material, inspireras, drömma, se nytt växa fram och fångas av det man kan kallar ”Flow” eller kreativitet…

De miljöerna har skapat och format mig till den jag är idag, tillsammans med mina föräldrar, lärare och vänner som såg min glädje i skapandet. Som liten var jag blyg, hade det lite kämpigt i skolan och var den tysta eleven i klassrummet. När jag kom till de skapande rummen fick jag en känsla av att jag flyger, att jag nått ut till något där…

Jag vet vad jag ska jag kalla det, men där skapas möjligheter, som ett universum eller en öppen plats där jag ser ett 3D-perspektiv och kopplar olika komponenter tillsammans till en ny enhet. Vad hade jag varit utan dessa kreativa rum – eller inte hittat mitt eget kreativa rum?

Jag har älskat att jobba med alla de olika material jag testat på. Jag har ritat, målat, skulpterat, arbetat med trä och metall och så vidare men har längtat efter något att fördjupa mig i. Men vad? Vad kan bli ett yrke där kreativiteten ryms?

Lite av en slump gick jag en silversmideskurs.  Jag har aldrig varit en smyckeperson och har ingen aning om hur det fröet hamnade i rätt jord. Först några år senare var det självklart jag skulle bli guldsmed. Jag visste ingenting om smycken, branschen eller något.

Jag hade en fantastisk slöjdlärare i trä i skolan som även han var guldsmed, och därifrån hittade jag vägen till mitt yrke.

Att jobba som guldsmed – det är ALLT! Jag får vara i mitt kreativa rum, får designa, rita, skulptera, bli skitig, ta i på riktigt och ibland ett finlir på mikronivå. Jag får skapa något som för ögat är litet, men ändå är så stort. Stort i hjärtat, i betydelse, i känsla. Det ger ett sammanhang. Det skapar engagemang.

För mig är smycken så mycket mer än smycken. Jag bär få av dem, men de har alla en betydelse som jag bär med mig och påminner mig om något positivt. Det är det jag helst vill arbeta med, att få skapa personliga smycken åt andra – eller inspirera andra till att skapa egna.

Kreativitet och skapande är en nyckel som jag är rädd att vi håller på att tappa bort, speciellt för den unga generationen. Det finns fler barn och unga som var som jag, som behöver sitt kreativa rum att vila i. Har de hittat sin dörr och öppnat den, kan vi vuxna hjälpa dem att så frön, vattna och få dem att gro.

Jag startade upp mitt företag för lite mer än ett år sedan, och jobbar vid sidan av med barn och unga elever. Jag har varit mycket i skolans värld och sett hur sociala medier, teknik, datoriseringar och AI tar allt större plats, större än den vi ser på våra skärmar. Det gör mig lite rädd, det tar över mycket av det skapande som är så viktigt för den unga generationen. Vad kan det göra med kreativiteten, och alla de kreativa hantverkssjälar som finns runt oss? Vad händer om vi inte hittar till våra kreativa rum? Om vi inte kommer in ett i ”flow ” som kan vara vår oas? Sammanhang och gemenskap skapas genom skapande.

Vad händer med vårt gedigna yrke som generationer av erfarenhet arbetat fram? Stoltheten över att få sitt gesäll- eller mästarbrev är oslagbar.

Jag har förmånen att kunna skapa min studio/ateljé på landet, intill mitt föräldrahem. Jag har inrett mitt kreativa rum på riktigt, här ser jag ut genom samma fönster som jag gjorde när jag var liten. Där stod jag och hjälpte pappa smida krökta spikar rak – och bygga en liten träask av spillvirke som vi fyllde med smultron som växte utanför.

Jag kunde stå intill pappa i timmar och titta på hur han arbetade, hur han löste problem han stötte på. Ibland hade jag ett förslag som hjälpte. Mamma ställde alltid mina skapelser på bästa platsen hemma. Jag lärde mig mycket och lade den erfarenheten i minnesbanken.

Nu blev smycken min grej att jobba med, men det hade kunnat vara något helt annat, det spelar absolut ingen roll vad. Det är vägen man går, processen i skapandet och drömmarna som betyder något. Att hitta sin nyckel. Den krokiga vägen är bäst även om det känns utmanande. Vi behöver alla hitta vårt sammanhang.

Jag tror att vi alla föds med olika förmågor och gåvor – min är att skapa och vara kreativ. Jag har ett måtto: Det jag har fått som gåva, vill jag ge som gåva! Jag lägger ned min själ och hjärta i det jag gör, det finns inget som gör mig så lycklig som att för göra det.

Så mycket mer är bara ett smycke!

Linn Olivia Osgood

Guldsmed, smyckedesigner