Vurmen för vintagesmycken

Det råder en retro-trend över hela design- och modevärlden. Men varför är intresset för vintage så starkt just nu?

– Det handlar om att man inte vill använda nya, jungfruliga material. Men också om att bevara sånt som vi faktiskt gillar. Redan innan pandemin började vi titta efter nostalgi. Det fanns uttryck som ”newstalgia”, alltså nostalgi men med något lite nytt. Men under och efter pandemin så kom osäkerheten. Och då vågar man inte göra nya saker. Bättre att satsa på gamla, säkra kort, säger trend- och designexperten Stefan Nilsson.

Det där med ”varför” är kanske inte så viktigt.

– En del talar om drivet från klimat och miljörörelsen, och andra talar om att i oroliga tider, finansiellt och politiskt, så söker vi oss till trygghet. För mig är det inte superviktigt att titta på ”varför”.  Men det händer. På alla plan. Man hinner knappt säga ”åh, det där kommer väl i alla fall inte tillbaka?”, så står företeelsen i farstun.

Själv älskar jag vintage, har alltid gjort, men det ökande intresset får mig också att fundera över vad vår vurm för vintage gör för utvecklingen av nya idéer. Jag återkommer till det, och börjar med att vurmen för vintage så klart även omfattar smycken.

– Intresset för vintagesmycken ökar hela tiden. Det är betydligt fler som sysslar med vintage-smycken nu än för några år sedan. Det märks både på sociala medier, bland guldsmeder som utökar sitt vanliga sortiment med vintage och på antikmässor; där det förr om åren bara var ett par, tre utställare som sålde smycken är det nu ett helt gäng, säger Carolina Tüur, gemmolog och expert på antika smycken samt en av grundarna till Jewellery Escape (och ja ni har säkert sett henne på Antikrundan).

Anledningen till att vi konsumenter väljer äldre eller vintagesmycken är flera, menar hon.

– Det är nog en kombination av att man vill ha sin egen unika smyckekollektion och smyckestil. Man är också mån om kvalitet och bra hantverk – man vet att man får mer för pengarna på andrahandsmarknaden. För många ligger det även ett mervärde i att smycket har haft ett liv innan, att det har älskats och burits av någon annan tidigare. Pre-loved, som vi brukar säga.

Vintage på smyckemässor

Även smyckemässor som i grunden är B2B-evenemang, verkar visa ett större intresse för vintagesmycken. För några år sedan introducerade Vicenzaoro, Europas största smyckemässa, VO Vintage som omfattar både smycken och klockor och är öppen för konsumenter.

Det var ett strategiskt beslut från organisatörens sida, Italian Exhibition Group (IEG).

– Vi såg en växande fascination för vintage och antika klockor och smycken, inte bara som samlarföremål, utan som uttryck för ett kulturarv, förklarar, Matteo Pollini, som ansvarar för VO Vintage.

– Vicenzaoro är en plattform som speglar branschens föränderlighet och dynamik. Genom att introducera en vintage-sektion kunde vi skapa en meningsfull bro mellan dåtid och nutid som berikar helhetsupplevelsen av mässan samtidigt som den svarar på en ökande efterfrågan från konsumenterna. Faktum är att yngre konsumenter – särskilt de från Gen Z och Millennials – i allt högre grad söker efter det som överensstämmer med deras personliga värderingar och etiska normer – inte bara estetik. Det är ingen slump att VO Vintage har blivit särskilt populär bland yngre publik.

Vintage-vurmens påverkan på utvecklingen

Finns det då någon oro i branschen, det vill säga den tillverkande delen?

Johanna Pietsch, vd för svenska Engelbert, ser ingen anledning till oro.

– En vurm för vintage kommer alltid att finnas. Jag tycker inte att det ena utesluter det andra. Antika äkta smycken kan vara otroligt snyggt och speciellt men det är inte alltid så lätt att hitta rätt och då fyller moderna smycken en funktion. De passar lättare in i den modebild som man tycker om. Men vintage kan addera något personligt så jag tycker att man kan blanda.

Innan lanseringen av VO Vintage funderade i alla fall mässledningen över hur övriga utställare skulle kunna tänkas reagera.

– VO Vintage designades som ett B2C-format och inte i konkurrens med de samtida varumärkena på Vicenzaoro. Snarare erbjuder den en kompletterande dimension, den förstärker förståelsen av smycke- och klocktillverkning som konstform,  säger Matteo Pollini och fortsätter:

– Responsen från utställarna har också varit överväldigande positiv. Många har sett det som en möjlighet att engagera sig i det förflutna samtidigt som de ombildade sitt eget formspråk. Intressant nog är flera av dem själva passionerade samlare med djup kunskap.

Vurmen för vintagesmycken innebär förvisso en utmaning för dagens tillverkare – men också en enastående möjlighet:

– Vintage är inte bara en estetisk trend, det är en bro mellan dåtid och framtid och erbjuder samtida designers en outtömlig källa till inspiration och autenticitet. Hållbarhet spelar också en avgörande roll. Vintage innebär en form av cirkulär lyx. Tillverkare har länge anammat denna inställning genom att tillverka föremål som är gjorda för att hålla – för att vårdas ömt, repareras och föras vidare genom generationer. Det är trots allt själva kärnan i ett smycke eller klocka.

Framtidens antikviteter

De mest framgångsrika varumärkena är således de som förstår att modern lyx inte längre enbart handlar om nyheter.

– I slutändan söker vi alla ett smycke som kan hålla för evigt – inte enbart för dess skönhets och värdets skull utan också för de minnen och den mening som smycken bär med sig.

Framtidens antikviteter helt enkelt. Och i jakten på dem har Carolina Tüur, som själv blandar gammalt och nytt, ett gott råd att ge:

– När det gäller nya smycken är det viktigt att välja kvalitet. Det är handgjorda smycken med riktiga stenar som kommer att hålla i längden, smycken för hela livet som kan gå vidare till kommande generationer. Framtidens antikviteter helt enkelt.

Trendexperten får sista ordet:

– Vi kommer att tröttna på nostalgi. Vi tröttnar alltid. Men jag ser att det kommer vara kvar ett bra tag. Kanske fyra, fem år i alla fall. Sen kommer vi att leta nya former. Och då har ju konjunkturen verkligen vänt. Då vill vi visa upp oss som påfåglar igen, säger Stefan Nilsson.